I found you with your face down in the pil...
I found you with your face down in the pillow.
together through eternity.
Herregud ni är så fina att jag inte vet vart jag ska ta vägen.
En ros till en ros.
Dagens mission är iaf klar. Har rensat garderoben och byrån i sovrummet. Fick ihop tre stora säckar med bara släng och ändå har jag hur mycket som helst kvar. Måste nog gå igenom allt en gång till. Känner mig lite duktig faktiskt efter 12 timmars jobb. Jag borde vara hur trött som helst och det är jag nog också, men huvudet vill inte riktigt sova.
Tittade på en lägenhet idag som jag vill ha. Ska boka en tid imorgon också så Amanda får titta. Hon kommer bli lika kär som jag. Då kanske vi blir Brynäsbor inom en snar framtid. Å fy helvete vad jobbigt att flytta. Men det är tur att vi har så snälla vänner.. eller hur!?!?
Idag skickade jag tre rosor till mina tre kärlekar. Ibland är jag bra söt.
Tack och godnatt.
Tittade på en lägenhet idag som jag vill ha. Ska boka en tid imorgon också så Amanda får titta. Hon kommer bli lika kär som jag. Då kanske vi blir Brynäsbor inom en snar framtid. Å fy helvete vad jobbigt att flytta. Men det är tur att vi har så snälla vänner.. eller hur!?!?
Idag skickade jag tre rosor till mina tre kärlekar. Ibland är jag bra söt.
Tack och godnatt.
Jävla snygg vissa kan vara då.. Nu går det...
Jävla snygg vissa kan vara då.. Nu går det nog bra att sova igen ;)
Det gick inte så bra för mig och Kajsa när...
Det gick inte så bra för mig och Kajsa när vi spelade Chicago igår..
I´M WALKING ON DANGEROUS GROUND.
Casual friday. Nothing more, nothing less.
Underbart, strålande, härligt, FANTASTISKT!
Och så var min lediga helg över. Det har varit två händelserika och fantastiska dagar.
Vaknade imorse med en bakfylla från helvetet. Stapplade bort till Amanda och somnade i hennes säng när hon åkte och jobbade. Vaknade någon timme senare av att det plingade som fan på dörren. Trodde jag drömde så försökte mest förtränga att det tjöt. Men det var bara Elin som kom. Vi funderade en stund på om det ens var värt att fortsätta leva. Men sen såg vi att solen sken och ryckte upp oss. Åkte till Hemlingby för att beställa lite varor och äta mat! Så jävla värt! Sen tog vi lilla gråa faran och körde ut till Bönan där Kajsa och co kom och hämtade upp oss med båt. Sen låg vi ute i vattnet och stekte och tog årets första dopp! Om det är något som är bra mot bakfylla så är det att bada, det är ju ett som är säkert iaf. Jävligt mysigt var det. Elin och jag kände oss inte nöjda utan åkte vidare till vårt lilla smultronställe. Solade och pratade och bara njöt innan vi återigen åkte till Hemlingby för att lämna lite grejer.
Sen tog vi en tur till Boulongen och spelade minigolf med Emil. Det blev en fin delad första plats för mig med 5 spi(i)kar! Synd bara att jag antingen var skitbra eller skitdålig, och det hade vi ju rätt roligt åt.. not. Gick bort till Sibylla när vi var klara och väntade in Amanda och åt lite mat. Flängde runt och kikade lite lägenheter, som tyvärr kanske inte var helt hundra men nu är vi på G.
Åkte förbi Micke nu på kvällskvisten också.. en man som inte alls mådde särskilt bra. Glodde lite film och mös innan vi drog iväg för att avsluta kvällen med ett nattdopp! Jävligt kallt var det men ack så skönt.
Det har vart en sjukt lång dag. Men helt jävla underbar och man kan ju verkligen säga att man har fått chans att ladda batterierna. Jag älskar att ha folk runtomkring mig som ger så mycket energi. Så nu är det bara att sova och försöka komma ihåg att det faktiskt är fredag imorgon och inte måndag..
Elin - You made my day!
Gjorde inget vettigt alls på hela dagen igår. På kvällningen åkte jag hem till Elin där hon, jag, Micke, Fia och Frida spelade kort och drack öl, vin, shots, mer öl. Som vanligt när man är hos Elin kommer Securitas innan klockan ens är tolv. Grannar med humor så att säga. Sen åkte vi ner på Slick, drack lite mer öl och lyssnade på Basshunter (som för övrigt sög). Frida fick stryk, Fia vart svinfull och jag var mest dryg som vanligt. Man kan inte välja hur man ska vara på fyllan. I alla fall inte jag!
Vaknade imorse med en bakfylla från helvetet. Stapplade bort till Amanda och somnade i hennes säng när hon åkte och jobbade. Vaknade någon timme senare av att det plingade som fan på dörren. Trodde jag drömde så försökte mest förtränga att det tjöt. Men det var bara Elin som kom. Vi funderade en stund på om det ens var värt att fortsätta leva. Men sen såg vi att solen sken och ryckte upp oss. Åkte till Hemlingby för att beställa lite varor och äta mat! Så jävla värt! Sen tog vi lilla gråa faran och körde ut till Bönan där Kajsa och co kom och hämtade upp oss med båt. Sen låg vi ute i vattnet och stekte och tog årets första dopp! Om det är något som är bra mot bakfylla så är det att bada, det är ju ett som är säkert iaf. Jävligt mysigt var det. Elin och jag kände oss inte nöjda utan åkte vidare till vårt lilla smultronställe. Solade och pratade och bara njöt innan vi återigen åkte till Hemlingby för att lämna lite grejer.
Sen tog vi en tur till Boulongen och spelade minigolf med Emil. Det blev en fin delad första plats för mig med 5 spi(i)kar! Synd bara att jag antingen var skitbra eller skitdålig, och det hade vi ju rätt roligt åt.. not. Gick bort till Sibylla när vi var klara och väntade in Amanda och åt lite mat. Flängde runt och kikade lite lägenheter, som tyvärr kanske inte var helt hundra men nu är vi på G.
Åkte förbi Micke nu på kvällskvisten också.. en man som inte alls mådde särskilt bra. Glodde lite film och mös innan vi drog iväg för att avsluta kvällen med ett nattdopp! Jävligt kallt var det men ack så skönt.
Det har vart en sjukt lång dag. Men helt jävla underbar och man kan ju verkligen säga att man har fått chans att ladda batterierna. Jag älskar att ha folk runtomkring mig som ger så mycket energi. Så nu är det bara att sova och försöka komma ihåg att det faktiskt är fredag imorgon och inte måndag..
Elin - You made my day!
Mina fantastiska tre.
Det finns många människor som betyder mycket i mitt liv. Efter tre år i Gävle (bara tre!!!) har jag funnit tre tjejer som jag vet kommer vara mina vänner för alltid. Vi kan göra allt tillsammans, göra ingenting tillsammans.
Amanda. Tjejen med det hårda skalet, den kaxiga attityden, men ack världens mest omtänksammaste. Vi gör nog allt tillsammans, det har till och med blivit så illa att vi fyller i varandras meningar, än värre säger samma saker samtidigt, jämt. Det börjar nästan bli läskigt. Amanda är nog den som tar ton, styr upp och skyddar oss andra när det kommer till farliga saker runt omkring. Gå på krogen med den här tjejen så behöver du aldrig vara rädd för äckliga händer, eller dräggfulla killar. Hon är där, och låter de flesta smaka kaka oavsett om de förtjänat det eller inte.
Elin. Tänkaren, drömmaren, verkligen girl next door typ med ett leende som alltid lyser upp. Även om hon på senare år tuffat till sig så kan du inte hitta en mer genomsnäll människa. Vi kan prata om allt när som helst, ingenting är för pinsamt eller jobbigt och ingen tid på dygnet är helig. Behöver man gå en promenad mitt i natten så står man där, fullt påpälsad och redo. Och som vi skrattar. Hon och jag har verkligen exakt samma humor, och när någonting är roligt då skrattar vi så tårarna sprutar och vi ligger på golvet. Från hjärtat, alltid.
Kajsa. Alla grupper behöver en Charlotte. Lite blyg, lite försiktig, men bakom den där söta fasaden finns en hel del attityd som ibland när man minst anar det tränger sig fram. Det här är ju ingen tjej du sätter dig på ostraffat. Det har tagit ett tag att lära känna henne, för hon är så lik mig. Vi är inte centrumkåta utan backar hellre, håller dörren stängd tills man verkligen vet att man vågar öppna upp den. Men när man väl öppnat och släppt in så är det vänskap för alltid. En mer godhjärtad människa är nog svårt att hitta.
Amanda. Tjejen med det hårda skalet, den kaxiga attityden, men ack världens mest omtänksammaste. Vi gör nog allt tillsammans, det har till och med blivit så illa att vi fyller i varandras meningar, än värre säger samma saker samtidigt, jämt. Det börjar nästan bli läskigt. Amanda är nog den som tar ton, styr upp och skyddar oss andra när det kommer till farliga saker runt omkring. Gå på krogen med den här tjejen så behöver du aldrig vara rädd för äckliga händer, eller dräggfulla killar. Hon är där, och låter de flesta smaka kaka oavsett om de förtjänat det eller inte.
Elin. Tänkaren, drömmaren, verkligen girl next door typ med ett leende som alltid lyser upp. Även om hon på senare år tuffat till sig så kan du inte hitta en mer genomsnäll människa. Vi kan prata om allt när som helst, ingenting är för pinsamt eller jobbigt och ingen tid på dygnet är helig. Behöver man gå en promenad mitt i natten så står man där, fullt påpälsad och redo. Och som vi skrattar. Hon och jag har verkligen exakt samma humor, och när någonting är roligt då skrattar vi så tårarna sprutar och vi ligger på golvet. Från hjärtat, alltid.
Kajsa. Alla grupper behöver en Charlotte. Lite blyg, lite försiktig, men bakom den där söta fasaden finns en hel del attityd som ibland när man minst anar det tränger sig fram. Det här är ju ingen tjej du sätter dig på ostraffat. Det har tagit ett tag att lära känna henne, för hon är så lik mig. Vi är inte centrumkåta utan backar hellre, håller dörren stängd tills man verkligen vet att man vågar öppna upp den. Men när man väl öppnat och släppt in så är det vänskap för alltid. En mer godhjärtad människa är nog svårt att hitta.
Jag skulle ju även här kunna skriva en hel bibel. Om var och en, och allt vi har upplevt och gjort tillsammans. Men det är våra hemligheter, våra minnen. Det här med att tjejer inte kan umgås fler än två är ju bara skitsnack. Vi är fyra olika personer som kompletterar varandra. Jag älskar er mer än livet och jag skulle göra vad som helst för er. Fantastic four, complete, feel good. Det var stunder som igår, när vi bara satt och spelade kort hemma hos Elin en fredagkväll som ljuset gick upp för mig. Det kommer vara vi för alltid. I vår relation kan man vara världens gladaste och vara älskad för det. Man kan ha en pissdålig dag och vara världens grinigaste utan anledning och fortfarande vara älskad. Man får vara precis den man är, och känna precis som man vill och ändå vet man att de tre finns där. Det är nästan så man blir lite tårögd.
complete.
complete.
The game
Igår låg jag och Amanda och tittade på sex and the city halva dagen. Det fick mig att börja fundera lite. I USA dejtas det hejvilt från det att du börjar intressera dig för någon annan. Det ska ätas middag ute, det är bio, det är diverse aktiviteter för att lära känna varandra bättre.
Jag är 26 år. Jag har nog aldrig varit på en dejt i hela mitt liv. I Sverige super man sig full, går ut på krogen alternativt en hemmafest, du stöter på någon random som du antingen känner till sen tidigare eller som du aldrig sett. Du går hem med honom/henne och känns det bra så fortsätter man träffas. Det är liksom omvänt här. Men det som likförbannat förmodligen är exakt likadant är den första tiden efter, när det ska spelas spel, när maktkampen ska utkämpas. Där den ena har övertaget, där man måste spela sina kort rätt för att inte bränna några broar och förlora hela insatsen. Det finns en mall för hur länge du ska vänta innan du svarar på ett sms. Man får inte verka för på, men heller inte för av. Du måste vara mystisk och spännande men inte heller för avlägsen. Det är en sjuhelvetes jäkla balansgång. Tjejer analyserar exakt vartenda ord, varenda mening, varenda smiley, tidpunkt, allt. Allt ska ältas om och om tills hjärncellerna kapitulerar och blir till en enda röra. Killar däremot, ni sträcker på er, får långa halsar av all stolthet ni försöker svälja. Det ska spelas svår, man ska ju vara obrydd. Känslor är ju inget man kan sitta med grabbarna och diskutera. Nej då är det sport, öl, bilar och lätta kvinnfolk det ska pratas om (bajen, bärs och rakade brudar sjungs det ju inte för ingenting). Vi är väl alla av samma skrot och korn på insidan? Eller är det bara så uttalat att tjejer ska vara den känslomässiga stormvinden och killar de som står still och fångar upp oss innan vi blåser iväg? I hemlighet njuter ni av uppmärksamheten, i hemlighet värms hjärtat upp litegrann, men skam om det skulle komma fram. Ve och fasa.
Anledningen till att jag funderar är för att de flesta i min närhet just nu befinner sig i den här jäkla karusellen. Ändå fortsätter vi analysera, försöker följa spelets regler utan någon som helst aning vad som egentligen står i regelboken. Man vill ju inte gärna klara sig runt hela planen för att sedan få en knuff när man snuddar mållinjen. Jag säger bara herregud. Varför sätter man sig i den där berg och dalbanan, varför tar man den krokiga vägen när det finns asfalterad motorväg? Spänning antar jag, att inte veta vad som väntar bakom kröken, att den där speciella magkänslan inte infinner sig när vägen är rak och enkel. Det ska flängas fram och tillbaka, det ska gå långsamt upp för den där branten för att sedan kännas som ett fritt fall när stupet är ett faktum.
Jag skulle kunna skriva en bibel, och fortfarande inte vara införstådd med vad det handlar om. Men det är väl så det är, och ska vara för vad vore livet annars?
Nej nu ska jag återgå till mer väsentliga saker, som att typ platta håret.
Jag är 26 år. Jag har nog aldrig varit på en dejt i hela mitt liv. I Sverige super man sig full, går ut på krogen alternativt en hemmafest, du stöter på någon random som du antingen känner till sen tidigare eller som du aldrig sett. Du går hem med honom/henne och känns det bra så fortsätter man träffas. Det är liksom omvänt här. Men det som likförbannat förmodligen är exakt likadant är den första tiden efter, när det ska spelas spel, när maktkampen ska utkämpas. Där den ena har övertaget, där man måste spela sina kort rätt för att inte bränna några broar och förlora hela insatsen. Det finns en mall för hur länge du ska vänta innan du svarar på ett sms. Man får inte verka för på, men heller inte för av. Du måste vara mystisk och spännande men inte heller för avlägsen. Det är en sjuhelvetes jäkla balansgång. Tjejer analyserar exakt vartenda ord, varenda mening, varenda smiley, tidpunkt, allt. Allt ska ältas om och om tills hjärncellerna kapitulerar och blir till en enda röra. Killar däremot, ni sträcker på er, får långa halsar av all stolthet ni försöker svälja. Det ska spelas svår, man ska ju vara obrydd. Känslor är ju inget man kan sitta med grabbarna och diskutera. Nej då är det sport, öl, bilar och lätta kvinnfolk det ska pratas om (bajen, bärs och rakade brudar sjungs det ju inte för ingenting). Vi är väl alla av samma skrot och korn på insidan? Eller är det bara så uttalat att tjejer ska vara den känslomässiga stormvinden och killar de som står still och fångar upp oss innan vi blåser iväg? I hemlighet njuter ni av uppmärksamheten, i hemlighet värms hjärtat upp litegrann, men skam om det skulle komma fram. Ve och fasa.
Anledningen till att jag funderar är för att de flesta i min närhet just nu befinner sig i den här jäkla karusellen. Ändå fortsätter vi analysera, försöker följa spelets regler utan någon som helst aning vad som egentligen står i regelboken. Man vill ju inte gärna klara sig runt hela planen för att sedan få en knuff när man snuddar mållinjen. Jag säger bara herregud. Varför sätter man sig i den där berg och dalbanan, varför tar man den krokiga vägen när det finns asfalterad motorväg? Spänning antar jag, att inte veta vad som väntar bakom kröken, att den där speciella magkänslan inte infinner sig när vägen är rak och enkel. Det ska flängas fram och tillbaka, det ska gå långsamt upp för den där branten för att sedan kännas som ett fritt fall när stupet är ett faktum.
Jag skulle kunna skriva en bibel, och fortfarande inte vara införstådd med vad det handlar om. Men det är väl så det är, och ska vara för vad vore livet annars?
Nej nu ska jag återgå till mer väsentliga saker, som att typ platta håret.
YOU GOT THE BEST OF ME.
Vilken bloggtorka det har varit. Eller så har det hänt alldeles för mycket för att jag ska ha hunnit stanna upp och reflektera, än mindre få ner det i ord på en blogg. Så om det kommer upp eller inte återstår att se.
I onsdags var jag iaf ledig. Eller ledig och ledig, hade möte på jobbet en sväng. Sen åkte vi ut en massa tjejer till bönan, åt lunch, snacka skit och njöt av solen. När jag kom hem fick jag jordens huvudvärk så jag la mig i sängen och lyssnade på Melissa Horn. Tanken var att vi bara skulle svida om och sen åka ner på stan, men jag somnade och vaknade inte förrän klockan var runt halv tio. Då var hela gänget svinfull redan. Men jag tog mig ner på stan, hängde på Mingel, hängde på Goya, hängde på Slick. Åkte svarttaxi som egentligen inte var någon svarttaxi, som jag inte betalade för. Det var lite roligt. Och resten av småtimmarna var också lite roliga. Nej förlåt, inte lite. Mycket.
Såhär går det när Amanda får önska låt ute på krogen. Sen vann hon ett par skor.. (om jag hade gått in före och skrivit upp mig före hade jag vunnit, men då hade de förmodligen dragit ett annat nr).
Gårdagen kändes från början till slut som en söndag. Jag kom hem vid 14, skulle precis dö i soffan med Amanda när Marta helt oväntat kom förbi. Vi plockade upp Kajsa och åkte sen till Hemlingby för att hänga med Elin över en glass. Elin hade sovit i typ 14 timmar så hon var världens fräschaste (till skillnad från oss).
Bara Kajsa som saknas här.. :) Vilket team vi var. Vi gick igenom mycket minnen och skrattade gott. Vi spånade på en drömuppställning där Amanda skulle ta beställning, Elin kassa, Kajsa 1an och jag och Marta i 2an. Vilket jävla skift. Det skulle bli en jävla massa hangouts, pling och wohoo!
Efter en stund hos Elin fick vi skjuts hem, la oss i soffan och småsov en stund innan vi fick ryck, åkte och handlade och solade. Färgen börjar allt ta sig nu. Sen lagade Amanda mat till mig medan jag skjutsade ner Bellibell och Natta på stan. Sen blev klockan mycket och jag somnade. Lång dag, skön dag, mysdag.
Överlag. Två underbara lediga dagar.
Usually I´ll be gone before the morgning lights, but your eyes keep telling me that´s not the case tonight.
